Den 1 augusti 2025 kom ett förhandsavgörande från EU-domstolen (mål C-784/23) som rör skogsbruk och fågelskydd. Bakgrunden är ett fall i Estland, där myndigheterna stoppade avverkning under häckningsperioden med hänvisning till att flera fågelarter häckade i området. Högsta domstolen i Estland begärde därefter ett förtydligande av hur artikel 5 a–b och d i fågeldirektivet ska tolkas.

EU-domstolen slog fast att:

• Förbuden i artikel 5 a–b (att döda, fånga eller förstöra bon och ägg) gäller generellt för alla arter, oberoende av bevarandestatus eller påverkan på populationen.

• Förbudet i artikel 5 d (att störa fåglar under häcknings- eller uppfödningsperiod) gäller däremot endast när störningen riskerar att motverka direktivets övergripande syfte – att bevara eller återställa populationer till en tillfredsställande nivå.

Vad innebär det i praktiken?

Avgörandet innebär att skogliga åtgärder under häckningsperioden, där det finns risk att bon eller ägg förstörs, i många fall kan omfattas av EU-rättens förbud. Detta gäller även om åtgärden inte direkt syftar till att skada fåglar.

Domen kan få konsekvenser för skogsbruk, energisektorn och andra verksamheter där avverkning eller exploatering sker i områden med häckande fåglar. Bedömningen av populationsnivåer blir i första hand relevant vid dispensprövningar, inte vid själva tillämpningen av förbuden.

Precis som tidigare avgöranden – exempelvis den uppmärksammade ”Skydda skogen”-domen – kan detta leda till en förändrad praxis i tillståndsprövningar och i projektplanering framöver.

Vi på EnviroPlanning följer rättsutvecklingen noga och hjälper våra kunder att analysera vilka konsekvenser domen kan få för verksamheter i olika skeden av planering och genomförande. Våra fågelexperter är dessutom vana att bedöma hur verksamheter påverkar fåglar samt att inventera fågelarter och häckningsplatser.