För att minska både barriärpåverkan och viltolyckor samt för att stärka den biologiska mångfalden har forskningsprogrammet TRIEKOL III undersökt hur olika typer av faunapassager fungerar för större däggdjur i Sverige. Från EnviroPlanning har Marcus Elfström och Mattias Olsson haft centrala roller i projektet, bland annat genom arbete med fältstudier, kameraövervakning och analys av djurens rörelsemönster. I den nyligen publicerade slutrapporten presenteras resultat från omfattande studier som genomförts mellan 2017 och 2024. Fokus låg på klövdjur som älg, rådjur, dovhjort och vildsvin, och i vissa delar även på ren.

Studierna omfattade 42 faunapassager – både över- och underpassager samt passager i plan – utspridda över hela landet. Genom att använda rörelseaktiverade kameror dokumenterades djurens rörelsemönster, och ett effektivitetsindex togs fram: andelen av besöken som resulterade i faktisk passage.

En av de viktigaste slutsatserna är att passagelängden är den mest avgörande faktorn för effektivitet, utifrån en samlad studie av portar under järnväg och väg. Ju kortare passage, desto större chans att djuren faktiskt använder den. För passager kortare än 20 meter var effektiviteten omkring 70 %, medan den sjönk till cirka 30 % för de längsta konstruktionerna. Bredden hade viss betydelse – särskilt för älg, där passager bredare än 20 meter var mer effektiva – men för rådjur spelade bredden mindre roll. Höjden i underpassager visade sig ha liten påverkan inom det studerade intervallet.

Djurens preferenser visade också att jämnt underlag och öppen mark i passagen gynnar användning. Intressant nog kunde vissa djur även passera via vattendrag eller mindre vägar genom passagerna. Mänsklig aktivitet, särskilt vid gryning, hade negativ effekt – djuren kunde då vänta i över ett dygn innan de vågade använda passagen. Däremot tycks viss samexistens vara möjlig tack vare olika dygnsrytm mellan människa och djur.

En viktig del av projektet var att undersöka hur existerande broar kan viltanpassas, exempelvis genom att sätta upp skärmar för att minska störningar från trafik. Resultaten från en pilotstudie visar att sådana skärmningar kan öka effektiviteten markant hos rådjur och dovhjort. En annan skärmstudie pågår för fullt och resultat förväntas under innevarande år.

Studierna av faunapassager i plan med viltvarningssystem visade lovande resultat – dessa var i stort lika effektiva som planskilda passager när det gäller andelen djur som väljer att passera. Samtidigt kvarstår en ökad risk för viltolyckor, eftersom djuren måste korsa vägbanan. Det är därför avgörande att bilförare reagerar på varningssystemen, och att vegetationen inom faunapassagen begränsas för att minimera uppehållstiden för djuren invid vägbanan.

Sammantaget ger TRIEKOL III ny och värdefull kunskap som kan användas vid planering och utformning av faunapassager. Resultaten visar att även smalare och lägre passager kan fungera väl – förutsatt att andra faktorer som längd och störningar hanteras rätt. Rapporten rekommenderar Trafikverket och andra aktörer att vid utformning av passagemöjligheter under väg och järnväg beakta både faunapassagernas bredd och längd vid utvärdering och anpassning av barriärer för stora däggdjur. Studierna stöder utvecklingen av mer kostnadseffektiva lösningar, där funktionella faunapassager kan anläggas på olika sätt. I många fall kan en kombination av ex trimningsåtgärder på befintliga konstruktioner, både större och mindre faunapassager och faunapassager i plan anläggas, istället för enstaka stora faunapassager – utan att tumma på funktionen för stora däggdjur.