EnviroPlanning har utfört en förstudie av viktiga livsmiljöer för groddjur och kräldjur inom en korridor för lokalisering av en ny VA-ledning mellan Marstrand och Vävra i Kungälvs kommun. Utöver förstudien har en groddjursinventering och en kartläggning av kräldjurshabitat genomförts. Studien syftade till att identifiera och kartlägga dessa miljöer för att undvika negativ påverkan vid anläggningsarbetet.

Groddjursinventeringen fokuserade på att lokalisera och bedöma dammar och småvatten som fungerar som lek- och reproduktionsmiljöer. Parallellt genomfördes en kartläggning av områden med förutsättningar att utgöra viktiga livsmiljöer för kräldjur, där särskild hänsyn togs till habitatkvaliteter som är knutna till hasselsnok. Strandpaddan, som förekommer på små kobbar norr och söder om Koön och Marstrand, beaktades också genom att kustnära strandängar och hällkar inventerades. Det övergripande målet med studien var att skapa ett gediget underlag för projekteringen av VA-ledningen, så att hänsyn kan tas till skyddade arter och deras livsmiljöer och därmed undvika negativa ekologiska konsekvenser.

Inventeringen pågick mellan mars och oktober 2024 och omfattade fältundersökningar, provtagning med e-DNA och GIS-analyser. Totalt identifierades 17 potentiella lekvatten för groddjur och 28 områden med förutsättningar för kräldjur. Fokus låg särskilt på arter med striktare skydd, såsom åkergroda, strandpadda, större vattensalamander och hasselsnok, vilka omfattas av artskyddsförordningen.

Fältinventeringen visade att området hyser en stor variation av groddjurs- och kräldjursmiljöer. Fyra dammar bedömdes ha högt värde för groddjur, medan ytterligare sju dammar klassificerades som områden med visst värde. Två hällkar längst ut på Koön bedömdes ha biotopvärde för strandpadda, en art som i Bohuslän förekommer i kustnära hällmarksmiljöer där den leker i små, grunda vatten. De arter som påträffades under inventeringen var vanlig groda, åkergroda, vanlig padda och mindre vattensalamander. För att ytterligare stärka underlaget genomfördes e-DNA-provtagning i utvalda vattenmiljöer, vilket bekräftade förekomst av mindre vattensalamander och vanlig padda i vissa av dessa.

När det gäller kräldjur visade inventeringen att stora delar av kustlandskapet inom utredningsområdet utgör viktiga livsmiljöer, framför allt solbelysta hällmarker, ljunghedar, stenrösen och äldre stengärdesgårdar. Området har sedan tidigare kända förekomster av hasselsnok, vanlig snok, skogsödla och huggorm, vilket tyder på att förhållandena är gynnsamma för dessa arter.

Eftersom groddjur och kräldjur är skyddade enligt lag krävs särskilda försiktighetsåtgärder vid eventuella ingrepp i deras livsmiljöer. För att minimera risken för negativ påverkan rekommenderas att arbetet planeras med hänsyn till djurens livscykler, exempelvis genom att undvika ingrepp under lek- och övervintringsperioder. Stängsling kan användas för att hindra att djur tar sig in på arbetsområden, och vid behov kan alternativa livsmiljöer skapas, exempelvis genom att anlägga nya övervintringsplatser eller skyddsområden.

Detta projektet är ett bra exempel på hur infrastrukturprojekt kan genomföras med minsta möjliga påverkan på den biologiska mångfalden. Genom att tidigt identifiera och kartlägga känsliga arter och deras livsmiljöer kan planeringsprocessen anpassas så att ekosystemen i området bevaras och utvecklas på ett hållbart sätt!